Kårens historia

 

1911, fick rektor Gustav Strandén och folkskoleinspektör Carl Nordendahl idén att bilda en scoutkår i Borås.
Idén och initiativet kom från en inbjudan för de intresserade att bege sig till Göteborg för att lyssna till ett avförande av Ebbe Lieberath. Lieberath var scoutchef i Göteborg och berättade om den ungdomsrörelse, som för drygt två år sedan kommit till Sverige.
Resultatet av  Lieberaths föredrag blev att man bildade ”Föreningen för scoutrörelsens främjande i Borås” såg dagens ljus den 10 maj 1911.
Föreningens uppgift gick ut på att ekonomiskt och moraliskt stödja scoutverksamheten i Borås. Redan tidigare hade några, i all hemlighet, under ledning av gymnastikläraren, kapten P O Carlander, arbetat på att införa såväl sig själva som ett tiotal pojkar i scoutrörelsens mysterier.
En dag i april 1911 ansåg kunskaparna i scouting vara sådana att man vågade sig på att bilda en scoutkår.
På en samlingsplats i Ramnaparken vimlade det av mer än 200 scoutaspiranter. Patruller bildades, fick namn och delades upp i så kallade kolonner, som bildade en kår.
Den 27 maj 1911 kan man räkna som Borås Scoutkårs födelsedag. Eftersom det var då den första scoutupptagningen genomfördes.
1912 kom första numret av trycksaken ”Borås-scouten”.
 
                                            Två kolonner
Kåren uppdelades i två kolonner. 1916 bildades en kyrklig scoutkår. 1919 gick den in som den III Kolonnen i Borås Scoutkår. De svåra krigsåren med dyrtid och sjuklighet orsakade nästan total upplösning inom scouternas led.
1925 var det just den III Kolonnen som var först att uppta vargungearbete (grabbar på åtta-nio år). Två år sedan fick kåren Anders Blomgren, som ledare. Han kom under många år att betyda oerhört mycket för scoutrörelsen i Borås. (Blomgren porträtteras på annan plats)
Samma år, 1927, bildades också Vandringsscouterna. Det var scouter som hunnit över den egentliga scoutålderna, men ville fortsätta i god kamratanda och få fortsatt utbildning enligt scoutingens principer.
1928 omorganiserades Vargungarna till två flockar, flockarna i sin tur i kullar.
 
                                            Konsolidering
När vi nått till 1930 kan noteras att det skedde en inre konsolidering av kåren. Det medförde att kolonnerna blev mer självständiga arbetsenheter och patrullsystemet genomfördes överlag. Med andra ord: kåren var uppdelad i kolonner, dessa var i sin tur uppdelade i avdelningar och dessa i sin tur i olika patruller.
Kårens första allmänna skidtävling genomfördes amma år. 1931 startade kåren ett moderna bibliotek och samma år återbildades Kolonn I av en avdelning ur III Kolonnen.
1934 är ett märkesår, rent av en höjdpunkt, i kårens historia. Det var då man fick tillgång till ett eget hus och hem, Örjans Hus. Örjans Hus invigdes mycket högtidligt den 19 november av Ebbe  Lieberath.
 
                                            Första lokalavdelningen
Alla kårer hade detta år även Vandringsscouter och vargungeflockar. 1936 bildades den första lokalavdelningen av Scouternas kamratförening i Borås. 1938 bildas en scoutavdelning i Brämhult, som kom att tillhöra III Kolonnen. 1945 bildade Sjöscoutkåren en egen kolonn, som fick namnet den IV Kolonnen. Dessa kom från I Kolonnen.
Vid årsmötet 1951 togs beslutet att Boråskretsen av scouter skulle bilda en egen krets gentemot distriktet.
Vid årsmötet 1956 beslöts att ombilda Borås Scoutkårs fyra kolonner till fyra självständiga kårer och att alla nya kårer inom stadens område skulle samarbeta i form av en krets där kårcheferna bildade kretsrådet. Kretsledare blev tidigare kårchefen Anders Blomgren.
Namnen på de fyra självständiga kårerna den 1 april 1956 blev: Kolonn I Ugglans Scoutkår, Kolonn II S:t Örjans scoutkår, Kolonn III Tregula Scoutkår och Kolonn IV Sjömarkens Sjöscoutkår. De tre första kårerna har samtliga haft kansli på Örjans Hus.
 
                                            Flickscouter
När det gäller Blåvingar och flickscouter finns det inte mycket uppgifter.
Så mycket kan dock sägas som om att 1915 bildades en flickscoutkår, som 1924 blev antagen i dåvarande Sveriges Flickors Scoutförbund. Blåvingeringar bildades vid de olika kårerna. 1931 hos Borås I, under början av 1930-talet hos Borås II – lades ner 1936 för att återuppstå 1951 – och 1933 hos Borås III. 1941 sammanslogs de båda då existerande ringarna för att delas upp 1943.
när det gäller flickscoutkårerna bröt de sig ur Borås Flickscoutkår 1933 och delades upp i Borås I.II och III.
Borås I flickscoutkår sammanslogs tillfälligt 1943 med Borås III och 1953 slogs de samman med dåvarande Borås IV till Borås I flickscoutkår. Borås II flickscoutkår lades ner 1953 och Borås III flickscoutkår sammanslogs tillfälligt 1943 med Borås I för att 1946 uppgå i Borås II som separat avdelning och läggas ner 1947.
 
                                            Lokalproblem
Lokalfrågan var under många år ett problem för scoutkåren. Den första lokalen erhölls tillfälligt i gamla rådhusets förvaringsarrest. Därefter, i drygt 20 år, led kåren stor brist på lokaler för sina verksamheter. Man fick hålla till i provisoriska lokaler. Som en sal i Läroverket, ett rum på Hemgården, gamla Sockenstugan, Fortsättningsskolans samlingslokal, i privata hem- Helt enkelt fick man nöja sig med vad som fanns och som uppläts åt dem.
I slutet av 1932 fick kåren lokaler i det gamla Småskoleseminariet på Andra Villagatan 14 i Borås. 1933 köpte Borås Stad byggnaden med tanken att det skulle bli hemvist åt några av stadens sociala institutioner. Så blev det dock inte och staden tänkte sig att sälja huset. Taxeringsvärdet var då skrivet till 55.000 kronor.
 
                                            Andelsteckningslistor
Därmed öppnade sig en chans för Boråsscouterna att få sitt efterlängtade hus. Lokalerna skulle vara helt idealiska. Kårchefen Anders Blomgren skred snabbt till verket och skrev ut så kallade andelsteckningslistor i en eventuell ”Borås Scoutkårs Fastighetsförening upa”. Andelslistorna var på 500 kronor. Det fanns även listor på såväl 300 som 200 och 100 kronor. Resterande belopp räknade man med att kunna få ett banklån på.
När tillräckligt stort belopp var tecknat  kallades andelstecknarna till konstituerande möte den 16 maj 1934, men någon andelsförening blev det inte. Flera andelstecknare hade redan från början överlämnat sina belopp som gåva till kåren.
 
                                            Bildade stiftelse
Idén dök då upp att bilda en stiftelse, som helt säkert mer än en andelsförening motsvarade stiftarnas innersta mening. Det var ett ideellt och ej ett ekonomiskt intresse, som vid andelstecknandet kommit till uttryck, tyckte man vid mötet. Närvarande andelstecknare kom på mötet överens om att överlåta sina andelar på Borås Scoutkår och vädja till övriga att göra det samma. Då bifall från dessa inhämtats, utlystes ett nytt möte till den 14 juni. Här och då bildades ”Stiftelsen Borås Scoutkår”. Stadgar antogs och styrelse utsågs.
En allmän uppsnyggning och behövliga ändringar gjordes. I nedre våningen avsattes en del av korridoren till ett biblioteksrum, ett bibliotek gemensamt för samtliga kolonner. Gymnastiksalen delades upp i kapprum och expeditionslokal. Den gamla högtidssalen blev kårens samlingssal och III kolonnens lokal.
På övre våningen fick I och II kolonnen sina lokaler. Seminariets kollegierum blev det nya ledarrummet. Senare tillkom också en vaktmästarbostad.
För verksamheten i förorterna uppläts lokaler i Solgårdars lekstuga, Norrbyskolans rastrum, Brämhults skola, Villa Vikingsberg vid Viaredssjön (sjöscouterna) och två förhyrda lokaler i staden för Vandringsscouterna. Dessutom hade de olika kolonnerna sina respektive scoutstugor. I kolonnen scoutstugan vid Viaredssjön, II kolonen en ombyggd lada vid Kläppås som invigdes 1949 och III kolonnens sportstuga vid Tosserydsvägen (300 meter från Öresjö) nalkades sin fullbordan under 1940-talet. Kolonn IV:s (Sjöscouternas) stuga invigdes 1950.
 
                                            Kursverksamhet
Redan från slutet av 1910 deltog man i olika kurser. Som exempelvis i semaforering och astronomi. På 1920-talet i bland annat sjukvård, matlagning, på 1930 tillkom även kurser i esperanto, morsering, luftskydd och brandskydd.
Dessutom: i slutet av 1920-talet och under 1930-talet arrangerade man soaréer till förmån för bland annat olika läger och iordningsställande av scoutstuga. Under andra världskriget tjänstgjorde både scouterna och flickscouterna i en form av beredskapstjänstgöring.
 
                                            Medlemsantal
I slutet av 1920-talet var medlemsantalet 228. i början av 1930-talet 262, i mitten av 1930-talet 355, i slutet av 1930-talet 540, i början av 1940-talet omfattade kåren nästan 600 medlemmar, i mitten av 1940-talet hade medlemsantalet stigit till ungefär 700.
Därefter inleddes en nedgång i medlemskaderna. I slutet av 1940-talet hade minskat till 605, i början av 1950-talet till 577 och i mitten av 1950-talet hade man 504 medlemmar, inklusive bland annat hedersmedlemmar.
                                            Läger och insamlingar
Scouterna har förstås under åren haft en omfattande lägerverksamhet. Här kan nämnas exempel som Pingstlägret vid Trogared 1913, Baltiska scoutlägret i Malmö 1914, i Mariestad 1915, Jublolägret på Värmdön 1927, världsjamboréen i Ungern 1933, Tullgarnslägret 1938 Jamboree de la Paix 1947, Ömmernlägret 1949, Åvalägret 1950. Värt att nämna är att Svenska Scoutförbundet haft en konfirmandkurs på Örjans Hus 1954.
Tillsammans med Röda Korset har man medverkat i insamlingar av pengar, mat och kläder i början av 1930-talet. Dessutom bössinsamling för arbetslösa, på Djurskyddets dag, de Blindas dag, Svenska Livsmedelsveckan och Julfemman
 
 
 
Hultets historia
Agust Svensson kom till torpet Stavryd i Borgstena från Hof med modern (som var änka) och syskon. Agust tog ut Äktenskapslysning den 5 feb 1882 och gifte sig med Clara Andersdotter från Ornunga den 24 feb 1882. De var sedan brukare av Örlanda Östergård (Gärdet) där de tre barnen föddes. Den 8 november 1890 flyttade familjen till Hultet. 1910 köpte de Hultet, som var avstyckat från Gärdstorp, Östergård. De tre barnen bodde kvar så länge föräldrarna levde.
Nästan hela torpets areal odlades upp till ett litet mönsterjordbruk, som födde tre kor.
Frans och Karl arbetade som stenarbetare i bygden. De kilade sten till källare och husgrunder, de borrade och sprängde sten till åkrar och tomter. De trätte och småskällde på varandra under arbetets gång, de gnisslade märkbart i maskineriet dem emellan. Men när det gällde, tog de varandra i försvar och kom mycket väl överens. Anna skötte hushållet och mjölkningen hemma på torpet. Mamma Clara avled 1936 och pappa Agust 1939. Äldsta sonen Frans slutade sina dagar i mars 1945. 1949 köpte Walter Andersson Hultet och lade ihop det med Bäckagården. Syskonen Karl och Anna hade då köpt den lilla stugan i Bäckagården av Astrid Grude.   Gustav Adolf scoutkår köpte Gärstorp Östergården 2:11 i Borgstena (även kallad Hultet) den 10 maj 1967.
Vid kårstämman 12 september 1983 konfirmerades tidigare beslutsunderlag om att sammanslå Gustav Adolfs Scoutkår, S:t Örjans Scoutkår Borås och Scoutkåren Tregula till en scoutkår vid namn S:t Örjans Scoutkår av Svenska Scoutförbundet. Beslutet var enhälligt. Man övertog samtidigt respektive scoutstugor.